Glada isbitar!

Hej på er!
Även idag har kylan varit helt sjuk. Vi funderade på vid frukosten om vi ens skulle åka till Vällingby pga den extrema kylan men ridviljan tog över så vi åkte iallafall, och det var tur det!

Paulina kände inte en ända kroppsdel när hon hoppade upp på Rosea men kunde ändå rida och få en bra känsla. Det var första gången Rosea var på en framridning men också första gången hon reds bland flera hästar. I början var hon lite stissig men det släppte snabbt och då blev hon riktigt fin. Inne på banan vart hon spänd vilket inte är så konstigt när hon helt plötsligt vart lämnad själv men skötte sig bra ändå. Domarn lät dem få rida ett tag efter programmet bara för att Rosea skulle slappna av lite. Fina bedömningar som stämde bra men vi vet hur fin hon egentligen är när hon är avslappnad så det är dit vi vill hitta.

Jag och Mistrea fick klara oss själva på framridningen då mamma behövde hjälpa Paulina. Jag fick en riktigt bra känsla redan från början, jämn i båda tyglarna, mjuk och rund. På banan höll det i sig och jag fick verkligen svart på vitt hur mycket min nervositet påverkar. Idag var jag inte nervös alls och då gick det som en dans på rosor. Det var första gången (för båda två) som vi red igenom ett MSV B program men det gick verkligen över förväntan. Lite småmissar här och där men jag fick verkligen en så fin känsla idag! Dessutom satte vi båda bytena och det kändes såå skönt. Vi red ihop 66%.

 

Kändes som en riktigt bra start på året för dem båda, nu blickar vi framåt och längtar efter fler utmaningar!

Skärmavbild 2015-11-09 kl. 18.30.46

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *